Lärarintervjuer

Namn:
Lotta Nedar

Utbildning:
Bergsingenjör vid Luleå Universitet 1992 och teknisk licentiat inom metallurgi 1997 vid samma universitet.

Arbetslivserfarenheter?
Började 1997 som forskningsmetallurg och projektledare vid Hydro Aluminiums forskningscenter i Norge och jobbade med gjutning av aluminiumtråd. Kom 2001 till Outokumpu i Avesta som processutvecklare i kallvalsverket och blev därefter projektledare för ett stort utvecklings- och investeringsprojekt. När projektet var klart började jag som driftassistent med personalansvar för 18 operatörer inom produktionen på råvaruhanteringen. 2007 sadlade jag om helt och började som försäljningsingenjör för ett litet gjuteri och ansvarade för försäljningen i norra Sverige, Finland och Norge och den tjänsten hade jag till maj 2009 när gjuteriet minskade personalen med nästan 70 % pga lågkonjunkturen.

Nuvarande position på Bergsskolan (titel, undervisningsämnen)?
Programansvarig för metallurgi och materialteknik och jag undervisar i metallurgi, tillverkningsteknik mm.

Varför sökte du tjänst på Bergsskolan?
Jag tyckte att tjänsten var jättespännande och det tycker jag fortfarande. Det är en ynnest att få vara med och bygga upp något från grunden och sätta sin prägel på programmen och jag med min breda yrkesbakgrund har en hel del att bidra med. Målsättningen är att sända ut elever från Bergsskolan med en god grund i förståelse av metallurgi och materialteknik, men också kunskaper i projektledning, lean-tänkande, resursanvändning mm.

Vad visste du om skolan innan du började?
Väldigt lite. Jag som har gått på universitetet i Luleå har inte haft mycket att göra med själva Bergsskolan, men däremot har jag haft egen personal som både har gått på Bergsskolan, som fått gå företagskurser här och har arbetat med kollegor som gått här och alla har bara haft positiva saker att säga om skolan, så självklart var jag nyfiken på skolan när jag sökte tjänsten. Bergsskolan är en skola med karaktär.

I konkurrens med andra skolor såsom KTH och Chalmers – varför tycker du att någon ska börja plugga i den lilla orten Filipstad?
Kraven på utbildning ökar generellt i samhället och det är alltid en styrka att ha en utbildning i bagaget. Den som känner att man vill läsa vidare men mer praktiskt inriktat ska välja Filipstad. Utbildningarna i Luleå, KTH osv ger en bredare grund att stå på när det gäller baskunskaper i matte, fysik, kemi osv och det är ett måste för att läsa till civilingenjör, men i Filipstad läser man färre poäng teoretiska ämnen och fler poäng tillämpade ämnen. Det ger en mindre bred grund att stå på men fullt tillräckligt för att jobba som tekniker eller ingenjör.

Bergsskolan är en liten skola med tät sammanhållning och det är enkelt att få tillgång till lärarnas tid när man behöver det.

Vad tror du kunna föra med dig till Bergsskolan? Vad bidrar du med?
Nytänkande, kunskaper i metallurgi, projektledning, management och förebild för kvinnliga studenter. En massa positiv energi och för Bergsskolan nya kontakter har jag dessutom med mig i bagaget.

Vad är ditt specialintresse? Vad är du duktigast på?
Jag är bra på många saker och har egentligen inget specialintresse inom metallurgi och material. Det finns ju så mycket kul att lära sig, så varför fokusera bara på hur en konverter fungerar? Jag är intresserad av alla typer av oorganiska atomer som används i material och otroligt fascinerad av hur vi människor utvecklat massor av teknik för att få fram och använda metaller på olika sätt. Och jag hoppas att jag är bäst på att lära ut detta till eleverna. Jag vill att metallurgi ska vara kreativt, för med den framtid vi ser framför oss på jorden, så finns det mycket som måste förändras i vårt sätt att tänka när det gäller metallframställning.

Tråkigt nog så har jag inte fått möjlighet att utveckla laborationerna i metallurgi i år, men jag hoppas att det ska kunna bli mycket mer av den varan i framtiden, eftersom det är viktigt att få känna på materialen även i smält tillstånd.

Ser du utrymmen för förbättringar på skolan? Vilka?
Självklart finns det förbättringsområden och ett av dem är att få fler fasta lärare och färre konsulter som föreläser. Det ger en bättre kontinuitet. Metallurgi- och materialsidan måste förstärkas ytterligare. Och sistaårseleverna borde involveras mer i undervisningen för förstaårseleverna.

Dessutom så behöver undervisningen i de s.k. ”mjuka frågorna” som arbetsledning, organisationskunskap och genusperspektiv mm förnyas. Världen utvecklas och det måste undervisningen också göra.

Hur tror du utbildningen på Bergsskolan ser ut om 10 år?
Ännu bättre och ännu vassare. Arbetet med att förnya skolan har just börjat så om tio år kommer undervisningen att bära frukt av det som görs idag och de visioner för framtiden som byggs upp. Skolan kommer att ha tydligare koppling till andra universitet och högskolor och överföring av kunskap kommer att blir mer intensiv än idag mellan lärare och forskare och det kommer givetvis studenterna på Bergsskolan till godo.

Vad tror du om branschen fortsättningsvis?
Vi har behov av mer och mer metaller i olika applikationer så metallindustrin kommer att få ännu större betydelse. Att söka efter, utvinna och använda metaller kommer att vara viktig kunskap för Sverige och även resten av världen. Och här kommer kreativitet att krävas för att inte göra processer som de alltid gjorts. Då är vi snart omsprungna av andra som tänker nytt.

Vilka är de största utmaningarna som branschen står inför?
I Sverige så är det kanske utfasningen av 40-talisterna som kommer att bli både omvälvande och smärtsam för organisationerna (och då tänker jag speciellt på gruv- och metallindustrin). De står för en konservativ syn på ”hur saker ska vara” och har i många år hållit på traditionerna som förts vidare från gamla tider och otaliga sällskap och föreningar för ”inbördes beundran” och nätverkande. De som idag börjar jobba inom industrin har inte alls samma bakgrund utan har både annan uppväxt i andra samhällsskikt och andra länder och annat kön än de som lämnar industrin, vilket berikar, men också ifrågasätter gamla traditioner. Men 40-talisterna står också för en kunskapsgrund, som är svår att överföra till de yngre som ersätter dem. De har gjort många misstag och lärt sig av dem och därefter förfinat våra industriella processer och den kunskapen är inte överförbar i en handvändning. Att ni yngre tar er tid att lyssna och lära av de äldre och sedan gör det på ”ert” sätt är nyckeln till framgång.

Sedan är det vårt ständiga behov av energi i alla former för att överhuvudtaget kunna driva verksamhet. Ni som läser metallurgi vet ju att det inte är många processer som är självgenererande när det gäller energi och är de det så krävs kol som blir koldioxid eller så blir det SO_x gaser som inte heller är bra för miljön. Här finns MASSOR att göra för att skapa processflöden där vi tar tillvara alla produkter och restprodukter på ett långsiktigt hållbart sätt.

Hur är en bra lärare i dina ögon?
Mina bästa lärare har varit krävande men rättvisa, engagerade och kunniga i sitt ämne och har verkligen fått mig som student att känna glädje över att ha uppnått kunskap. En lärare vars lektioner man kan gäspa sig igenom är ju inte mycket värt.

Utifrån dina egna erfarenheter och vad du har hört från kollegor och folk i branschen – vad karaktäriserar en student från Bergsskolan när han eller hon kommer ut på arbetsmarknaden?
Svår fråga – alla människor är unika. Förr hade man ett krav på att de som antogs till Bergsskolan skulle ha yrkeserfarenhet innan de började och det skapade en typ av ”Bergsskolingar”. Idag har vi inte kvar det kravet och de som kommer till Bergsskolan och examineras härifrån idag har vanligtvis en annan bakgrund, så jag tycker att den frågan inte går att svara på något rättvist sätt.

Om du tittar på kursplanerna för Bergsskolans utbildningar – vilka kurser uppfattar du som särskilt viktiga utifrån dina arbetslivserfarenheter?
Kärnkurserna definitivt.
Det finns ingen kunskap som är bortkastad. När man minst anar det kan man få lov att plocka fram sina gamla ringrostiga kunskaper i något obskyrt ämne man aldrig trodde att man skulle ha behov av.

Vad har du för råd till studenter som ska ut och söka jobb?
Våga utmana dig själv! Och ni kvinnor ska veta att ni kan mer än ni tror er om.

Vad har du för råd till studenter som står inför valet av utbildning? Varför ska man läsa på Bergsskolan?
Är man intresserad av att läsa vidare inom teknik men inte vill bli civilingenjör så är tekniker eller ingenjör ett jättebra val. Man får en grund att stå på när man söker sig ut i industrin. Vill man läsa mer tillämpat inom sitt område så är Bergsskolan rätt och har man inte läst tillräckligt med matte, fysik och kemi i gymnasiet så är basåret verkligen att rekommendera. När man är klar där så har man kanske lite mer klart för sig vad man vill välja vidare.