Branschintervjuer

Vad hände med folk som lämnat Bergsskolan? Vad tycker övrigt folk i branschen om våra studenter? Här samlar vi intervjuer som gjorts med folk som jobbar på den arbetsmarknad som vi vill slå oss in på.

Jörgen Andersson (Seco Tools AB)

Namn:
Jörgen Andersson

Ålder:
38 år

Läste på bergsskolan:
Metallurgi o Materialteknik 3 år (+påbyggnadsår på högskolan Dalarna till Magisterexamen)

Avgångsår?
2004

Gymnasieutbildning?
Industriell teknisk linje gren elmekaniker.

Annan (eftergymnasial) utbildning?
Tekniskt basår på Bergsskolan.

Arbetslivserfarenheter (före studier på Bergsskolan)?
NC-operatör på ABB Assist i Ludvika.

Arbetslivserfarenheter (efter studier på Bergsskolan, exkl. nuvarande anställning)?
Platschef Cepa Laserteknik Ludvika.

Nuvarande anställning?
FoU ingenjör på Seco Tools AB.

Vilka sommarjobb hade du under studietiden?
ABB Assist i Ludvika (dåvarande arbetsgivaren).
Smältare på Vargön Alloys

Var gjorde du examensjobb? Vad handlade det om?
På Bergsskolan som en del av ett forskningsprojekt som för min del handlade om att undersöka vilka reaktioner som sker mellan infodring i skänken samt olika gasatmosfärer ovanför slagglinjen.

Hur gick det till när du fick jobb?
Jag gjorde mitt exjobb här på Seco Tools AB för min magisterexamen och blev anställd direkt efter examensarbetets slut.

Hur många jobb sökte du?
Sökte inga jobb alls, det första arbetet efter Bergsskolan var som platschef på Cepa Laserteknik i Ludvika, där blev jag uppringd och erbjuden tjänsten av VDn på det företaget.

Hur upplevde du övergången mellan studier och jobb? Var du väl förberedd?
Det var inga som helst problem att återgå till arbetslivet efter studierna, jag hade ju redan 10 års arbetslivserfarenhet innan jag påbörjade mina studier på Bergsskolan. Det som ändrats dramatiskt är ju arbetsinnehållet och ansvaret som blivit klart större.

Beskriv en vanlig dag på ditt nuvarande jobb.
Det är egentligen ganska svårt att beskriva en dag på jobbet då de flesta dagar ser väldigt olika ut. För min del så sker ju det mesta av arbetet i projektform där min funktion är som projektledare. Arbetsinnehållet kan vara allt från att arbeta med rent administrativt arbete (mycket lite tack o lov), diskutera problemställningar med kollegor gällande tillverkningsmetoder, mätmetoder, kostnader, konstruktionsproblem på de produkter vi utvecklar till att resa internationellt på seminarier, kundbesök, fälttester, konferenser m.m.

Vilken typ av problem dyker upp i vardagen och hur gör du för att lösa dem?
Vid produktutveckling så ställs vi nästan dagligen inför problem av olika slag, beroende av problemställning så använder jag mig först och främst av mina projektmedlemmar (som består av personer från i stort sett hela organisationen) där vi samlas och ”brainstormar” för att hitta olika lösningar på problem. Sen brukar vi testa de som verkar mest lovande först och utvärderar dessa innan vi går vidare.

Hur mycket ansvar förväntas du ta i din tjänst? Vad ansvarar du för?
I den tjänsten jag för närvarande innehar förväntas det att vi tar ett mycket stort eget ansvar, då vi är mer eller mindre är ytterst ansvariga för våra utvecklingsprojekts framgång utifrån den kravspecifikation vi har från marknaden. Jag ansvarar för ett produktsegment inom fräsutvecklingen på Seco Tools AB.

Vad tror du om branschen fortsättningsvis?
Denna bransch kommer att finnas kvar så länge behovet att bearbeta produkter/material genom spånavverkande bearbetning fortfarande finns kvar, vilket lär vara över en MYCKET lång tid framöver. Det vi ser är ju att konkurrensen från lågprisländerna (läs Asien) ökar kraftigt, så vad vi lever på idag och måste fortsätta att satsa på är ju produkter med mycket hög kvalitet och mycket hög prestanda, där skulle jag vilja säga att vi ligger mycket långt fram idag; vi är ju trots allt ett världsledande företag inom branschen.

Vilka är de största utmaningarna som branschen står inför?
Definitivt konkurrensen från lågprisländerna samt utvecklingen av nya höghållfasta material som är mycket svårbearbetade, där vi måste hitta lösningar för att kunna bearbeta dessa material på ett effektivt och ekonomiskt sätt.

Om du fick sätta dig i en tidsmaskin och läsa på Bergsskolan på nytt – vad skulle du ha gjort annorlunda? Vilka kurser ska man prioritera och vad kan man ta lättare på under studietiden?
För min egen del så är det nog inte mycket jag skulle vilja göra om, jag känner mig nöjd med de resultat jag åstadkom på min tid på skolan. Så här efteråt kanske jag skulle lagt ner lite mer energi på mattekurserna, mest för att det lätt faller i glömska när man inte använder det på ett tag.

Jag tycker inte att det finns några kurser som man ska ta lätt på under studietiden, det var flera kurser under studietiden där man satt och funderade över vad man har för nytta av den här för, men tro det eller ej, det finns oftast alltid något från alla kurser man kan ta med sig och få nytta av. Sen finns det nog ingen kurs där man har nytta av allt man läser. Vad man kommer ha nytta av efter kursen varierar ju givetvis med vilken inriktning av arbete man får efter tiden på skolan.

Finns det kunskapsluckor från tiden på Bergsskolan som du känt av? Vad borde finnas med på läroplanen (som i nuläget saknas eller borde finnas mer av)? Ser du utrymmen för förbättringar på skolan?
Med tanke på att jag idag arbetar inom skärande bearbetningsindustrin så skulle jag ju gärna se kurser inriktade mot skärande bearbetning (två av världens största företag ligger i Sverige, Seco Tools är ett av dem). Jag tror att kurser inom skärande bearbetning skulle ge en mycket större bredd på utbildningen och större valmöjligheter efter avslutad utbildning då man närmar sig verkstadsindustrin i mycket större utsträckning än vad fallet är idag. Sedan finns det ju ämnen i utbildningen (fanns när jag studerade) där marknaden i Sverige är väldigt liten och antagligen minskande. Är det relevanta kurser att läsa kan man fråga sig, då möjligheterna till jobb är minimala inom Sverige.

Vad har du för råd till studenter som ska ut och söka jobb?
Först och främst så ska man se utbildningen på Bergsskolan som en solid grund att stå på när det är dags att söka arbete. Sedan tycker jag att det är oerhört viktigt att ha en ödmjuk attityd till de företag man söker arbete till samt de utmaningar som väntar när man blir anställd, man är på intet sätt fullärd när man kommer ut i arbetslivet igen, utan grunden är lagd. Sen är det upp till den enskilde individen att bygga upp något livskraftigt från den grunden som Bergsskolan gav.

Vad har du för råd till studenter som står inför valet av utbildning? Varför ska man läsa på Bergsskolan?
För mig var Bergsskolan ett jättebra alternativ då skolans storlek gav mycket goda förutsättningar för ett bra kamratskap och goda studieresultat. Sen har ju skolan ett mycket gott rykte ute i industrin också vilket jag tror underlättar något när det är dags att söka jobb, sen är det ju vår uppgift som gått på skolan att vårda detta goda rykte så att det får fortleva vidare nu och i framtiden.

Patrik Stender (Bodycote)

Namn:
Patrik Stender

Utbildning?
Metallurgi & Materialteknik, 80 p

Avgångsår?
1999

Arbetslivserfarenheter?
Plåtslagare, svetsare, egenföretagare i byggsvängen.

Nuvarande anställning?
Produktionschef / stf. Platschef
Bodycote Värmebehandling AB, Karlskoga
Legovärmebehandling av metalliska material.

Beskriv en vanlig dag på ditt nuvarande jobb
Planera produktionen.
Svara på materialtekniska frågor från våra kunder.
Lämna offerter.
Följa upp kvalitets- och miljömål.
Ekonomisk uppföljning/redovisning.

Vilken typ av problem dyker upp i vardagen och hur gör du för att lösa dem?
Värmebehandling är en komplex process som ibland inte är konsekvent beroende på bl.a: Nya material, komplicerade former och framförallt högre krav på kvalitet/miljö. Ett av problemen som dyker upp är kundernas frågor om materialförslag på olika applikationer. Då gäller det att ha ett brett kontaktnät med materialleverantörer samt hålla sig uppdaterad med vad som händer inom F o U på materialområdet. Även att ha en kunskaps- och erfarenhetsbank att luta sig emot. Detta finns inom bolaget och främst hos ”gubbarna” på golvet.

Hur mycket ansvar förväntas du ta i din tjänst?
Övergripande ansvar för verkstaden. Vi är bara totalt 6 st på Karlskogaenheten. Rapporterar till huvudkontoret i GBG. Jag ansvarar för ekonomi, produktion, marknad och kvalitet/miljö.

Vad tror du om branschen fortsättningsvis?
Lysande! Det sker hela tiden en utveckling av nya material och processer. I synnerhet vad gäller miljöaspekter och resursoptimering.

Vilka är de största utmaningarna som branschen står inför?
Att kunna erbjuda den mest miljö- och kostnadseffektiva processen.

Vilka förändringar tror du att vi kommer att få se i branschen inom ett 10 års-perspektiv?
Vi har redan utvecklat en process där en ”enkel” värmebehandling många gånger slår ut hårdförkromade detaljer (oerhört mindre miljöpåverkan samt billigare). Vi har även en ny process för sätthärdning av rostfritt, utan att försämra korrosionsbeständigheten. Dessa förändringar i branschen kommer att fortsätta.

Vilka befattningar ser du att bergsskolingar kan söka på ert företag?
Kvalitetstekniker. Då erfarenhet av värmebehandling och material i princip är ett måste för att ta andra befattningar så börjar de flesta Bergsskolingar som detta. När man efter ett tag blivit ”varm i kläderna” kan man anta andra utmaningar i bolaget. Vilka som helst. Nuvarande VD är t.ex. Bergsskoling.

Vilken typ av tjänster är bergsskolingar inte aktuella för på ert företag? Finns det exempelvis tjänster på ert företag som kräver civilingenjörsexamen?
Nej.

Om du tillåts generalisera, vad är din uppfattning om nyexaminerade bergsskolingars kunskaper (nivå och relevans)? Vad är vi bra på?
De breda baskunskaperna är mycket bra. Vilket innebär en snabb inlärning av den specialiserade kunskapen som erhålls på resp. anläggning. Vad som präglar Bergsskolingar är den höga sociala kompetensen, som är en förutsättning för att kunna skapa ett brett kontaktnät i branschen. Och även för avancemang i bolaget. Också det att många av studenterna har tidigare arbetslivserfarenhet är ett megastort+. Det är s.k. arbetande ingenjörer från Bergsskolan. Anpassar sig snabbt och bekvämt i organisationen.

Vad kan göras bättre på Bergsskolan? Vad önskar du att de utexaminerade studenterna ytterligare bär med sig när de söker jobb på ert företag? Vad kan bergsskolingarna eventuellt behöva komplettera sina studier med, för stå bättre rustade för ett jobb hos er?
Kvalitets- och miljöteknik. Senaste inom produktionsteknik, Lean Production.
Kunna uttrycka sig väl i tal o skrift. Ämnet svenska är viktigare än man tror!
Lite synd att kravet, om tidigare arbete inom branschen, för utbildningen togs bort.

Vad är medelåldern på ert företag?
45

Hur ser pensionsavgångarna ut framöver?
Rejäla. Mest på kollektivsidan.

Hur ser rekryteringsbehovet ut för tillfället och i framtiden?
Inget för tillfället. Stort i framtiden!

Vad har du för råd till studenter som ska ut och söka jobb?
Flexibel vad gäller arbetsuppgifter. Visa att man kan hugga in där det behövs.

Vad har du för råd till studenter som står inför valet av utbildning? Varför ska man läsa på Bergsskolan?
Snabb och kul utbildning i familjär miljö som ger en hög social kompetens. En enkel väg till arbete med precis vad som helst, från labbråtta till VD!

Andreas Axelsson (Skanska)

Namn:
Andreas Axelsson

Ålder:
32

Läste på bergsskolan (program + antal år):
Tekniskt Basår, 1 år
Berg- och anläggning, 3 år

Avgångsår?
2009

Gymnasieutbildning?
Fordonsteknik

Arbetslivserfarenheter (före studier på Bergsskolan)?
Mest inom tillverkningsindustri.

Nuvarande anställning?
Projektingenjör på Skanska Asfalt och Betong AB i Stockholm/Mälardalen. Jag jobbar inom den delen som sysslar med täkt- och bergmaterialverksamhet.

Vilka sommarjobb hade du under studietiden?
Industriarbetare på OLW i Filipstad.

Var gjorde du examensjobb? Vad handlade det om?
På Petro Team Engineering AB, ett konsultföretag i Göteborg som sysslar bl.a med bergmekaniska undersökningar. Det handlade om att utvärdera olika metoder för orientering av borrkärnor.

Hur gick det till när du fick jobb?
En klasskompis frågade om jag ville hänga med till Sthlm för att träffa några chefer på Skanska och det gjorde jag. De frågade en del om oss och vi fick fråga om dem, några veckor senare hörde distriktschefen av sig och frågade om jag ville börja hos dem och jag tackade ja. Det är lätt ett av de bästa besluten jag tagit.

Hur många jobb sökte du?
Inget.

Hur upplevde du övergången mellan studier och jobb? Var du väl förberedd?
Den stora minskningen av fritid var ju påtaglig, annars tycker jag inte att det var några större problem.

Beskriv en vanlig dag på ditt nuvarande jobb
Mitt jobb är väldigt varierande så en typisk dag är svår att beskriva men den här veckan har jag bl.a. kontrollerat bandvågen på en kross, skrivit miljörapporter, beställt en offert på farthinder, varit i kontakt med kommunen i en bygglovsfråga, hämtat materialprover och suttit i ett planeringsmöte.

Vilken typ av problem dyker upp i vardagen och hur gör du för att lösa dem?
De problem som dykt upp än så länge har varit olika och så även lösningarna. Ibland är det bäst att sätta sig ner och lugnt analysera situationen och ibland är det bara att glömma tiden och dra på sig handskarna.

Hur mycket ansvar förväntas du ta i din tjänst? Vad ansvarar du för?
Jag har ett antal arbetsuppgifter jag ansvarar för att de utförs.

Om du fick sätta dig i en tidsmaskin och läsa på Bergsskolan på nytt – vad skulle du ha gjort annorlunda? Vilka kurser ska man prioritera och vad kan man ta lättare på under studietiden?
Det är svårt att svara på eftersom det beror mycket på vilken bransch man vill söka sig till. För min bransch kan man väl säga att det är Mineralteknik och anläggningsdelen som väger tyngst. Kommunikationskursen är väl en av de kurser som känns överflödiga.

När du minns tillbaka på tiden på Bergsskolan – vad kommer du att minnas? Vad kommer du att berätta för ”barnbarnen”? Vilka nyckelord karaktäriserar studier i Filipstad för dig?
Blod, svett och styrketårar.

Vad har du för råd till studenter som ska ut och söka jobb?
Var inte rädd för att löneförhandla.

Olof Sjöholm (Skanska)

Namn:
Olof Sjöholm

Ålder:
25

Läste på bergsskolan:
Berg- och anläggning, 3 år

Avgångsår?
2009

Gymnasieutbildning?
Transportgymnasiet inriktning anläggning

Arbetslivserfarenheter (före studier på Bergsskolan)?
Maskinförare inom bergmaterialindustrin

Arbetslivserfarenheter (efter studier på Bergsskolan, exkl. nuvarande anställning)?
Arbetsledare beläggning

Nuvarande anställning?
Arbetsledare på större schakter

Vilka sommarjobb hade du under studietiden?
Maskinförare och reparatör inom bergmaterialindustrin

Var gjorde du examensjobb? Vad handlade det om?
Jag gjorde mitt ex-jobb i Södra Sandby för NCC Roads: ’’Mätning och beräkning av energiförbrukning vid användning av diesel alternativt elenergi vid transport av bergmassor i bergtäkt’’

Hur gick det till när du fick jobb?
Sökte ett utannonserat jobb.

Hur många jobb sökte du?
1.

Hur upplevde du övergången mellan studier och jobb? Var du väl förberedd?
Man känner sig aldrig tillräckligt förberedd.

Beskriv en vanlig dag på ditt nuvarande jobb
Vissa dagar består av kalkyl och förberedelse inför kommande projekt andra dagar av arbetsledning på plats vid de aktuella projekten.

Om du fick sätta dig i en tidsmaskin och läsa på Bergsskolan på nytt – vilka kurser ska man prioritera och vad kan man ta lättare på under studietiden?
Alla kurser är viktiga men det egna intresset styr vilka kurser man gräver ner sig i. Alla har inte samma behov efter skolan så då är det dumt att alla fördjupar sig i samma ämnen. Är man intresserad av något blir man duktig.

När du minns tillbaka på tiden på Bergsskolan – vad kommer du att minnas? Vad kommer du att berätta för ”barnbarnen”? Vilka nyckelord karaktäriserar studier i Filipstad för dig?
Kamratskapen, vännerna man lärde känna. Bitvis mycket jobb men även många glada stunder.

Finns det kunskapsluckor från tiden på Bergsskolan som du känt av? Vad borde finnas med på läroplanen (som i nuläget saknas eller borde finnas mer av)?
Ekonomi på en nivå som ligger närmare det som man jobbar med i det dagliga arbetet.

Vad har du för råd till studenter som ska ut och söka jobb?
Sök brett var inte främmande för att flytta till andra orter om det behövs för det rätta jobbet.

Avslutningsvis, vad jobbar du med om 5 år?
Jag har aldrig vetat vad jag ska göra i framtiden och när man har en aning så kan allt svänga på ett ögonblick. Jag trivs dock i branschen och kommer nog att vara kvar i den inom överskådlig framtid.

Jon Bergström (BeMo)

Jon Bergström är 23 år och har sedan examen 2008 jobbat som arbetsledare på Sverigefilialen på Beton und Monierbau Gmbh (i folkmun ”BeMo”). Examensfirandet i Filipstad var på en torsdag och redan måndagen därpå stämplade han in för första gången på arbetsplatsen i Göteborg. Allt gick fort och friktionsfritt. Men hur började solskenshistorien?

Till skillnad från många andra bergsskolingar som blivit anställda i ledande befattningar, tillhörde Jon den skara som kom till Bergsskolan utan arbetslivserfarenhet från branschen.

Första sommaren mellan ettan och tvåan jobbade han på Hällefors bryggeri där han körde truck på lagret. Det var först andra sommaren som han började skaffa sig praktisk erfarenhet av branschen när han under en sommar hos Wermlands utemiljö AB fick arbeta med anläggningsjobb i Örebro, något som bl.a. innefattade dränering, brunnar och fjärrvärme. Under det tredje året av berg- och anläggningsprogrammet lossnade det med besked.

- Projektledaren i Göteborg hade skickat ett mail till receptionen om att han sökte någon för ex-jobb med chans till fortsättning. Jag sökte och fick åka ner för intervju vilket resulterade i både ex-jobb och anställning.

Examensarbetet bestod i att göra en tidsanalys på drivningscykeln i en tunnel med särskilt fokus på utlastningsmetoder. BeMo hade brottats med tidsproblem – något i cykeln tog alldeles för lång tid. Det österrikiska företaget hade en aning men ville få det svart på vitt. Det var där Jon kom in i bilden. Hans uppgift var att optimera driftscykeln.

Arbetet med tidsoptimeringen flöt på bra. Till sin hjälp hade han dels en handledare på Bergsskolan, dels en på BeMo. Jon var herre över sitt eget arbetsschema och rörde sig fritt i tunneln. Han arbetade tio dagar och var ledig fyra dagar.

Att examensarbetet var en perfekt ingång i företaget råder det inga tvivel om.

- Jag hade turen som fick göra mitt ex-jobb innan min anställning vilket gjorde att jag redan kände till det mesta och de flesta på byggplatsen.

Med rapporten inlämnad och godkänd började provanställningen. Från början var det tänkt att Jon och hans klasskamrat Henrik, som också fått ex-jobb och anställning på BeMo, skulle gå bredvid en arbetsledare och successivt växa in i rollen. Detta skulle pågå under hela provanställningen. Jons arbetstitel var projektingenjör, vilket kan betraktas som en trainee-tjänst. Dock, efter bara en månad kom beskedet att arbetsledaren skulle sluta vilket förde med sig att Jon slängdes in i hetluften som arbetsledare utan den mjukstart som parterna först avtalat om. Övergången gick emellertid bra – han hade under den första månaden lärt sig pappersarbetet och kände sedan en tid tillbaka gubbarna i tunneln. Han hade alltså redan hunnit bli varm i kläderna och kände sig bekväm i att lägga upp arbetet och skriva rapporter, kontrakt och bygghandlingar. Det kan påpekas att han under det första året som arbetsledare inte var helt själv utan arbetade parallellt med en annan arbetsledare. Under skiftens överlappningar – två timmar på tisdagar, onsdagar och torsdagar – fanns dessutom tre arbetsledare på plats samtidigt. Jon kunde på så vis bolla idéer och ställa frågor vid behov.

En positiv konsekvens av att övergå från projektingenjör till arbetsledare var att lönen gick upp kraftigt.

Att vara ung arbetsledare, basande över folk som jobbat i branschen innan Jon ens var påtänkt, har han aldrig betraktat som ett problem. Han anser sig passa för jobbet väldigt bra eftersom han har lätt för kontakten med gubbarna. Han har stor respekt för balansen mellan att vara lyhörd och att vara en chef som kan säga ifrån.

- Gör de fel måste man säga att de gör fel, men man måste vara jävligt säker på att de har fel, säger han.

Det gäller att varken vara en kompis eller en chef som är i vägen. Ibland är det inte alldeles lätt att förvalta ett förtroende både uppifrån och nedifrån. Som arbetsledare är han kontakten mellan kontoret och gubbarna. Det händer att ”kontorsnissarna” ber om saker som gubbarna i tunneln blankt vägrar. Ofta beror det på att kontorspersonalen inte har varit nere på plats och insett att det de begär är praktiskt omöjligt.

Det största hindret i arbetet är språkförbistringar. En del av arbetsstyrkan är polacker och österrikare.

Jobbet som arbetsledare innebär ett stort ansvar. Jon ska se över att arbetet fortskrider enligt planerna och samtidigt se till att säkerhetsarbetet upprätthålls. Vidare ska protokoll skrivas och han ska se till att nödvändigt material finns på plats på givna tidpunkter. Han trivs jättebra som arbetsledare.

- Jag slipper kontor och blir inte sittande. Det finns aldrig en dag som är den andra lik. När jag kommer på morgonen vet jag aldrig till 100 procent hur dagen kommer att se ut. 80 procent av tiden ägnar jag åt att prata med folk – hur arbetet ska göras.

Att slängas in i hetluften var skönt. När han dessutom började få gå själv, då Jon och hans parallellt arbetande arbetsledare gick skilda vägar och tog varsitt skift, fick han mer att göra och lärde sig därmed mer. Det gick fortare att bli fullärd.

En vanlig arbetsdag kan se ut så här:

  • Se till att komma i tid vid skiftbyte
  • Kolla upp vad som sker
  • Är det något speciellt som ska göras idag? Kommer det någon geolog?
  • Förklara vad som ska göras vid skiftbytet. Om det kommer det någon ska gubbarna informeras om detta
  • Ta en tur till kontoret
  • Dra ner i tunneln
  • Vara där till lunch
  • Efter lunch: vara tunneln tills slutet av dagen

Under en vanlig dag är han max två timmar på kontoret. Resten av tiden spenderas nere i tunneln. Där jobbar 12 till 15 gubbar per skift. Med tanke på de olika nationaliteterna är engelska vanligt förekommande samt en från Jons sida ganska knagglig tyska.

På skiftbytena, när han berättar vad som komma skall, brukar han tala inför ungefär fem personer. Ibland sitter det med en polack som kan föra vidare informationen (och tolka) till sina landsvänner.

Vad händer i framtiden? Jon har ingen aning. Projektet i Göteborg sträcker sig ett år framöver. Därefter vet han inte. Han hoppas bli kvar på BeMo men var och i vilken typ av befattning vet han inte. Han vet dock med säkerhet att han vill hålla sig till tunnelbyggnation eller sprängning.